rock 'n roll soldier

Så fort jag är ensam hemma händer något. Jag vet inte hur det är med er, men jag liksom njuter av den känslan. Förmodligen på grund av att jag fortfarande bor hemma. De feta högtalarna kopplas snabbt in i datorn och en låt i stil med The Donnas - Take It Off dras igång på olämpligt hög volym. Den där volymen som får mina grannar att undra vad fa-an det är för fel på mig. Inget alls skulle jag vilja säga..

Sen börjar det roliga. Redan i introt är jag på G. Musiken fyller upp mig och allt annat försvinner. Nu är det bara jag och ljudet från högtalarna. Och är det inte luftgitarr eller lufttrummor som gäller så gör jag improviserad rörelse framför spegeln. När sången sedan drar igång fungerar precis vad som helst som mick. Jag har kört på allt från schampoflaska till Converse-sko. Jag är alltså utan tvekan med i en musikvideo. Det springer kameramän överallt som alla vill fånga mitt slängande hår och min kaxiga uppsyn i bild. Jag är det ballaste som någonsin gått i ett par skor.

I refrängen exploderar jag totalt. Jag skriker mig nästan hes och har inte ens en tanke på att det finns folk utanför som möjligtvis skulle kunna undra vad jag går på. Jag åmar mig efter väggarna, ibland till och med på golvet. Ju närmare slutet jag kommer desto bättre blir det. Jag har kommit in i det, blivit ett med musiken och fått in ett passande rörelsemönster.

Jag är en rockstjärna.