rock 'n roll soldier

Tanken är att jag ska vara klar om en kvart. Det är jag inte! Mina strumpbyxor är trasiga och jag har inte ens börjat med håret och sminket. Men jag bryr mig inte. För jag är bara så jävla lycklig. Och jag orkar inte tänka på alla motgångar som kommer hela tiden. Dessutom ska jag endast gå fem meter till huvudattraktionen.

2008 har varit det bästa året på länge. Kanske det bästa någonsin. Och nu vill jag göra 2009 ännu bättre. För ja, det blir vad man gör det till. Det har varit min stora lärdom under året som varit

FUCKIT. Jag hade en dröm natten till idag. En dröm som jag faktiskt kom ihåg. Åh, den var så verklig. Men samtidigt så overklig. Just för att det som hände ligger så långt bort ifrån mina tankebanor. Men var lycklig i drömmen, jag var inte rädd. När jag vaknade hade jag av någon dum anledning en klump i magen. Jag blev plötsligt rädd. För jag kunde inte avgöra om jag ville ha det som i drömmen, eller inte. Och jag hatar det. För på något sätt så har det fastnat i mitt huvud. Jag kan inte släppa det och jag tänker på det hela tiden. Fan. Varför? Jag är inte töntig egentligen. Det blir bara så.

Och det dödar mig att jag inte kan skriva det rätt ut. För det finns så många som inte bör veta, som inte får veta.

Och det blev ingen Mac. Det får bli en annan gång. Toshiba istället.

It's another fabulous day in the life of Michaela Klemetz. Haha. Jag har gått och blivit med dator. Och ny blixt till kameran. Allt på samma gång liksom. Det blev tvillingar, fast i olika skepnader. Visar bilder eller något sen. Nu ska jag ta mig in till stan. Tänkte försöka byta lite grejer och slåss med alla mellandagsrea-freaks. Sen ska jag träffa Mimi och Matilda.

Have a lovely day!

Jag tänker alltid att jag ska göra en sån här årssammanfattning, eller något i den stilen. Men så får jag ångest. Vet inte hur jag ska lägga upp den, vad jag ska skriva om. Jag blir rädd att jag ska glömma något. Med tanke på hur dålig jag är på att skriva ner saker som händer. Jag behöver alltså en kick i röven för att faktiskt komma ihåg något.

Så jag bestämmer mig för att ägna varje (viktig) sak jag faktiskt minns från 2008 ett alldeles eget inlägg. Fuck vad schysst jag är säger jag bara. Så kanske jag kan komma på ett vettigt upplägg till nästa årsslut istället. Yeah, sure..

Det första jag minns från 2008 är Moneybrother's konsert på Gröna Lund den 12/9. Jag hade sovit 3 timmar natten innan och hann med nöd och näppe tajma in alla tider, vakna innan jag skulle kliva av osv. Jag var inte klädd för det kalla vädret och hade inte sovit tillräckligt för konsert. Men det är ju då det är som bäst! Mitt sällskap bestod av Vendela och hennes kärlek Aldo och vänner till dem. Vi hade sådär helt okej bra platser, men ett jävla bra utrymme till att dansa. Det var en vacker konsert som osade kärlek och livslust. Eller Vendela och Aldo osade kärlek och jag osade livslust. Det var en sån där kväll då inget spelar någon roll. Då allt man egentligen hör är skratt och allt man egentligen ser är glada ansikten på de personer man tycker om. Då man inte tänker och istället skjuter iväg alla problem. Underbart.

BRINGMESUN. Jag vill ha vår. Jag vill ha sommar. Jag vill klä av mig! Jag vill plocka fram alla tygskor. Jag vill kunna använda skinnjacka utan att behöva pressa in en fet tröja under. Jag vill ha sol som skiner i ögonen. Jag vill ha solbrillor. Jag vill lyssna på Håkan utan att få vinterångest. Jag vill ha en massa vårkläder. NU, TACK.

H&M's S/S '09 kollektion var ganska fin faktiskt. Inte riktigt min smak, men det går ju alltid att plocka ut några delar och matcha med annat. Jag vet i alla fall att jag SKA HA de gula shortsen. Astuffa ju.

Att blogga på Julafton känns väl lite sådär. Men jag firade jul halva dagen igår, hela dagen idag och firandet fortsätter ju som tidigare nämnt även imorgon. Jag måste få NÅGON paus. Men det är hög mysfaktor. Vi har kollat Elf, Kalle's Jul, Björn Gustafsson - Ett livsverk och nu rullar Mamma Mia The Movie. Det är sällan jag umgås så här intensivt med familjen, men det är nödvändigt och trevligt så länge det varar. Hoppas att alla ni andra har det lika underbart.

God Jul sötnosar!

Det är måndag, ingen skola, juklappar ligger utspridda över bordet och våran knapsu-gran är grym. Vi har julgodis överallt och jag kommer att bli mitt fetaste jag, det är julafton om 2 dagar. Lite mindre till och med. Men jag ska fira jul redan imorgon. Jag är happy, oh, so happy. Julmusiken har dock inte åkt på ännu. Spellistan ser istället ut så här:

The Offspring - You're Gonna Go Far, Kid
Kings Of Leon - Sex On Fire

Anberlin - Feel Good Drag
AC/DC - Rock N Roll Train

YESMAN. The fucking fantastic four M's har ingenting att göra ikväll. Därför delar vi på en ja-sägande Jim Carrey och tar oss till Söder. Sen somnar jag hemma hos Chokladbruttan.

Jag kände en lätt touch av givmildhet idag. Så jag bjussar på ett musiktips. Ett danskt band som jag och min kära pappa upptäckte för någon vecka sedan. Volbeat kallar de sig och det är förjävla bra. Typ som Metallica fast med en melodi och flytande text. Och så lite blandade influenser på det. Bäst är A Moment Forever. I go nuts whenever I hear it. Annat ruskigt bra är Radio Girl, The Garden's Tale, Maybellene I Hofteholder och A Broken Man And The Dawn.

Om det skulle finnas ett soundtrack till mitt liv. En låt som representerade mina 16 år på jorden. Då vet jag precis vilken det skulle vara. Radiohead - Creep. Aldrig någonsin har jag känt mig så träffad. Texten representerar allt jag någonsin känt.

"I don't care if it hurts, I want to have control
I want a perfect body, I want a perfect soul

I want you to notice, when I'm not around
You're so fucking special, I wish I was special

But I'm a creep, I'm a wierdo.
What the hell am I doing here? I don't belong here."

Som jag har väntat. Jag såg den här trailern i slutet på juni/början på juli när jag var på SATC The Movie i Brighton. Den innehöll 1800-tal, Keira Knightley, fantastiska klänningar, och fantastisk klassisk musik. Och nu, ÄNTLIGEN, har den premiär i kalla Sverige. Jag är lycklig. Det här är precis min typ av film.

Åh, allt är så underbart.

Klockan är halv elva, jag klickar mig runt på TFS, vilket är det bästa nöjet när man vill döda tid. Jag känner en lätt touch av halsont. Vilket är jävligt ovälkommet. Jag har inte tid med det nu. Umgicks med mami tidigare. Vi kollade P.S. I love you och tävlade om vem som kunde gråta mest. Jag tror faktiskt, hör och häpna, att min skapare vann.

Trött, trött, trött, trött. Jag kanske borde gå och lägga mig. Först ska jag bara skriva en lista, borsta tänderna, kissa, kolla restider och ställa klockan. U.N.D.E.R.B.A.R.T.

Jag visste inte vem som vann Idol. Jag ville se hur länge det gick att undvika. Ja, det gick ju bra. Bara man klickar sig in på blogg.se så är det någon jävel som har fått sitt inlägg publicerat på startsidan om att Kevin är en värdig vinnare. Ja, Kevin vann alltså. Och jag klarade av att undvika det i cirkus 11 timmar. Men jag antar att det är dödsdömt att försöka undvika det i ett land som tycker att Idol-finalen är årets viktigaste händelse.

I ren ensamhet har jag precis sett det första avsnittet av Privileged. Det var inget att hänga i granen om man säger så, men det får duga. Sitter och kollar laptops gör jag också. Men allt känns så värdelöst jämfört med en MacBook. Problemet är att jag inte kan skita ut pengar så vi får se.

Gissa vem som ska se Coldplay om 253 dagar? JAAAAAG för fan. Jag är så lycklig att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Äntligen, säger jag bara. Äntligen

Såg All the boys love Mandy Lane (och nej, det är ingen jävla amerikansk high school-film i Mean Girls-anda) för ett tag sedan. Värdelös film. För mycket av ALLT. Men anyways. Åh vad snyggt filmad den var! Färgerna, miljön, vinklarna, skärpan. Jag blev kär. Den är sevärd just bara för att det är en enda stor orgie med fruktansvärt snygga bilder.

Jag hatar när man lägger ner tid på att göra något som inte uppskattas. Jag gick hem från skolan då förra veckans fuckade huvud inte har gett sig. Istället för att bara gå hem och inte tala om att jag mådde dåligt för min lärare så skickade jag ett meddelande på våran hemsida där jag förklarade hur det låg till. Vad får jag tillbaka? Ett OK. Ett fucking OK. Tack

Efter jul ska jag, Michaela, köpa ny laptop. Men eftersom att jag alltid har en sån jävla otur när det kommer till sådant behöver jag er hjälp. Vilka märken är värda att satsa på? Vilken laptop har du varit mest nöjd med?

Det här är i särklass den ballaste tröjan ever. Åh vad jag vill ha den. Och åh fuck i helvete att jag inte har den blekaste var den kommer ifrån. Anyone?

Ok, nu ska jag ta upp något som ständigt verkar ältas på den här bloggen. NEJ, jag röker inte. Jag har aldrig ens prövat. Men jag finner det otroligt inspirationsgivande med andra människor som röker. Okej? That's it.

Blir hemma från skolan idag. Den traditionsenliga decemberförkylningen har tagit mig med storm. How fun how fun. Så nu får jag sitta hemma och skriva på ett reportage och annat smått. Men som vanligt gör jag allt i min makt för att undvika plugg så för tillfället har jag tagit mig an att göra en egen julskiva. Här kommer ni, läsare, in på ett hörn. Bomba mig med ljuvliga jullåtar!